söndag 8 juli 2012

Gör sirap av ogräset

Den finns en sådan inspirerande kvinna på mitt jobb. Hon vet att jag är intresserad av naturen och växter och kommer därför alltid med idéer och tips, och delar med sig av sådant hon läst som hon tror kan vara av intresse för mig.

För några veckor sedan kom hon och berättade att hon hade hört på radio om att man kunde göra maskrossirap genom att koka maskrosblomma, vatten och socker, och det skulle tydligen smaka nästan som honung.

Redan samma dag plockade jag mig ett gäng maskrosblommor på väg hem från jobbet, och stannade till vid en bänk och rensade rent dem. Sen bar det raka vägen hem för att koka. Och oj så gott det var!




Gör så här:
Tag lika mycket blommor (viktigt att det bara är det gula från blomman, annars blir det bittert) som vatten och koka i ca 5-10 min, så att vattnet drar i sig av blommorna.

Sila sedan bort blombladen och mät upp vätskan. Häll tillbaka i kastrullen och ha sedan i dubbelt så mycket socker som vätskan. Koka en bra tag, tills den börjar tjockna. Gör ett konsistenstest genom att hälla några droppar av sirapen på ett kallt fat. När du tycker den har önskad konsistens är det dags att tappa upp på rena burkar.



Sirapen är kanongod till pannkakor, i teet, på scones och även att pensla på grönsaker och grilla.

Mums!

torsdag 5 juli 2012

Livsverkligheten!

Som upphovsmänniska till det här bloggkollektivet fattar jag nu ett enhälligt beslut. Det hantverkas för lite för att föda en blogg. Så är det minsann. Däremot levs det en massa och livsverkligheten är också förtjusande i bloggform. Alltså skriver jag här det första livsverklighetsinlägget och öppnar därmed för mindre hantverksinriktat bloggande, även om vartenda litet hantverk som kommer ur bloggmedlemmarnas händer naturligtvis bör visas upp här för omvärlden.


En sommar har infunnit sig! För de som bor i södra Sverige kanske detta inte är någon nyhet men jag känner det som att den där sommaren har dragit sig för att ta sig själv på allvar. Rasmusen har rymt en sväng till Stockholm och jag och ungen ägnar oss åt att ta sommaren på allvar. Häromdagen Norrbyskär med den fina fastern (ungens alltså) och idag picknick på en nydalabrygga.


En man stod på bryggan och fiskade och ungen frågade mig vad han skulle ha fisken till. "Han ska väl inte äta fickarna?" frågade han mig och såg förfärad ut. Jag förklarade att det finns människor som äter fiskar, typ som Pingu, han äter ju fisk. Ungen stirrade storögd på mig och sa "Man får inte äta fiskar!". Jag log åt lyckad indoktrinering och tänker att jag ska fortsätta le så länge det håller i sig. Fem minuter senare hävdade han att fiskar inte får leva. Jag ska ta mig i bättre akt när jag väljer bryggrannar nästa gång...