torsdag 14 februari 2013

Ettåringen och snygghyllan


Förra helgen var vi och firade ettåringen Tilly. Jordi tror att hon är hans lillebror fast hon egentligen är hans "kosin". När han fick veta att hon fyllde ett sa han "Oh my goood!" men jag fick ingen riktig klarhet i vad som var så uppseendeväckande. Han poängterade att han själv är tre år (han har inte lärt sig åthalvt än) och visade glatt upp hur stor och fin han var i den förtjusande recycle is love-tröjan.


Tillys pappa har byggt en helt fantastisk hylla åt Tillys mamma- Han har (min gissning) svetsat ihop armeringsjärn och satt dit hyllor. Mellanrummet i mitten är kalassnyggt, tycker jag. Hyllan är väldigt rejäl och djup och det här är en typ av väldigt snyggt hantverk som jag tyvärr bara ger mig på i fantasin. Av någon anledning kan man inte dra i trä när det har blivit lite snett...




2 kommentarer:

  1. Det är högst irriterande att inte kunna svetsa, det borde vara en mänsklig rättighet, som att sy på maskin, hantera skruvdragare och elda i vedspis. Jag önskar jag kunde spela gitarr som Karl (det är jag som är Skals mamma).
    Jag tror inte Tillys pappa svetsat, "bara" kapat armeringsnät (med vinkelslip?), böjt armeringsnätet mellan några brädor, skruvat fästen i hyllplanen och skruvat upp allt på väggen (han kanske t o m utgått från armeringsnätens storlek och inte kapat alls).

    SvaraRadera
  2. Ah! Naturligtvis! De sitter ihop innan! Nu känner jag mig upplyst. Hantverket blev visserligen en liten aning mindre imponerande men jag har ändå mycket imponering kvar. Jag har listat ut att du är Skals mamma och det är himla fint att få träffa dig såhär i cyberrymden. Och du, den där gitarren, den är liksom bara att greppa. När min morfar var i femtioårsåldern lärda han sig spela fioler och bygga dem. Han blev en hejare på både och, och hade en sån enorm glädje av det. Gör en investering, sen lär du dig och blir värsta gitarristen!

    SvaraRadera