måndag 27 maj 2013

Den förrymda tiden

Jag har aldrig varit lärare i maj förut. Det är någonting ganska exceptionellt att vara det faktiskt. Hela maj är liksom som ett försök att uträtta omöjligheter. Det går inte. Frustrerande är det. Tiden har liksom tagit slut och det är en stress av bibliska mått. Emellanåt stannar jag upp och förundras över hur bra jag har det och hur fantastiskt det ska bli när jag får sommarlov och kan njuta av alltihop.

Häromdagen sprang jag med ungen cyklandes bredvid mig. Det är någon typ av motionsprojekt för att jag har hört att man sover bra om man rör sig och just nu skulle jag behöva sova bra. Dessutom tycks jag ha drabbats av tokigheter för jag tycker att det är kul. I vilket fall som helst skrek barnet bredvid mig:

Mamma! Spling fö livet! Det äl en tylanusalius lex eftel oss!

Det var mycket motiverande och vi sprang och cyklade för livet. När vi blev trötta visade det sig att tyrannusariusen bara ville äta buskträd, så vi kunde andas ut. Jag ser väldigt mycket fram emot när majtyrannusariusen börjar äta buskträd och jag kan andas ut och få juni.

torsdag 23 maj 2013

Berlocker


Jag och syster har gjort berlocker till ungarna eller oss, beroende på vem som blir mest förtjust. Jag har tyvärr lyckats slarva och inte fått bort nog med glasyr så jordiberlockerna har inga hål och kan således inte användas som berlocker. Men man lär sig så länge man lever och de går nog att ha som väldigt små skyltar.

måndag 20 maj 2013

Skattkista


Jag och syster ärvde ett helt bohag som för stunden bor i våra föräldrars matrum. Nu och då kommer de på besök och fraktar då med sig skatter från arvet. Den här vackra lådan med det mycket fantastiska innehållet är en del av de hemligheter som gömt sig bland alla lådor som släpats från Uppsala till Jämtland. Det är lång tid tills jag behöver köpa nya trådrullar.


tisdag 14 maj 2013

Tryckandet

Hundra år sen jag sist plockade fram ramarna men när man har så bra grejer kan man ändå få för sig att köra på frystejp och svamp. Bytte till mig den här jorditröjan på en klädbytardag som fantastiska Allt åt alla anordnade.


Tröjan hade en fläck som nu är borta. Lite tejp hit och dit, lite färg på en svamp. Vips! Ny tröja!




Passade på att fortsätta projektet med prickarna, som legat och skräpat superlänge. Den tjusiga blommiga ärmen bytte jag också till mig när det byttes vilt. Klädbyte och återbrukande är grejen.


lördag 11 maj 2013

Jämtlandet


För ett par veckor sen for jag och ungen till jämtlandet. Det var fullt av väder och vind och sol och regn.



Jag var inne i min gamla vackra skola som inte är en skola längre. Det var precis så nostalgiskt och sorgligt som det ser ut med det alldeles för tomma klassrummet. Det är en magisk bygd som jag hade lovat mig själv att flytta tillbaka till. Nu blir det inte så och det gör lite ont och samtidigt har jag fått någonting annat här på min nya boplats. Det är liksom ett svek att inte flytta tillbaka och samtidigt så nödvändigt med ungen som flyttar mellan mig och pappan och jag som har slagit rot i den här världen. 


Det är vackert att kunna komma hem och trots att man inte hör dit längre, ändå få känna sig sådär hemma som man gör där man kan stigarna och sångerna och människorna.

torsdag 9 maj 2013

mera lera

Med risk för att bli tjatig slänger jag upp fler lerbilder. Medeltidsårstiden närmar sig och jag har drejat mjödkrus som ska skålas med i sommar. De ska få resa land och rike runt och skåda vackra medeltidskläder och oändlig fantasiförtjusning i Finland, på Gotland och i skogarna norr om Skellefte.




Dessutom fick jag med mig unge och långhåring till keramiken en kväll och ungen blev som förhäxad av leran. Vi tryckte fotspår och handavtryck och mängder av ojämna pärlor föll ur de små barnhänderna. Nu stirrar jordi förebrående på mig varje gång jag ska dit och frågar om han inte ska få följa med. För det tycker han minsann att han borde få.

tisdag 7 maj 2013

Resultat



Här är ett resultat av keramikandet. Det var svårt att ta kort så att det syns bra men fin är den. Ojämn och sned, bland det första jag gjorde och jag är mycket nöjd. Den roströda färgen görs inte rättvis på bilden men är bitvis metalliskt spräcklig och vacker. Jag tänkte att katterna skulle få äta ur den men Rasmus tyckte den var för fin så nu står den och skryter över sin existens, fylld med lika vackra tomater.

söndag 5 maj 2013

Inspelning på g!



Nu var det länge sen jag bloggade och en vag jag-borde-verkligen-blogga-känsla har infunnit sig. Blogga blir det minsann! Idag har jag gjort en sån där sak som är lätt att blogga om. Jag har spelat in. Eller... Johan har spelat in mig? Vi har spelat in musik som jag har gjort. Sen mellanstadiet har jag kunnat skriva och läsa noter och ta mig fram drägligt på ett par instrument. Jag har sjungit i kör sen jag gick i tvåan (dock inte nu på ett tag) och jag har skrivit dikter sen jag lärde mig skriva. Detta i kombination kan man tycka skulle leda fram till egenhändigt ihopknåpade låtar, men nej, icke. Sen gymnasiet har jag försökt skriva låtar men haft en väldigt stark känsla av att det är omöjligt.


Klart du kan skriva låtar, sa Rasmus, det kan ju jag. Han tog gitarren och började med ett av sina tre nyinlärda ackord och så sjöng han en låt som han hittade på eftersom ackordbytena föll sig. Kan jag så kan du. Och det fantastiska pianot som jag fick i julklapp var väldigt sammarbetsvilligt och plötsligt skrev jag en låt och en till och en till. Omöjligheten försvann och jag blev till och med ganska nöjd. Idag har jag och Johan spelat in två av dem. Det är lätt att bli självkritisk men man får hålla sig i skinnet och klappa sig på axeln och tycka att man är bra.


Det hjälper att man har en Johan som är lugn som en filbunke i alla lägen och som ljudteknikar så bra. Då blir det lättare. Kanske ska jag den här gången lyckas lägga upp resultatet av den roliga mödan. När det är klart.