julefriden

Såhär vackert var det. Solen glittrade i snön och magin hängde i träden. Kvällen innan julafton slog det till och det är inte över än. In flu en sa, jag skriver det långsamt så att ni kan känna det i munnen liksom. In flu en sa. Totalt däckad och när jag började få hopp om livet slog det till på Jordi, 39 grader. Ni kan ju föreställa er ungefär hur mycket skidturer i hemskogen det har varit. Säng, tak, tv med usla barnprogram, det har jag sett i överflöd. Dessutom vad den där lilla här nere till vänster med och gudars skymning vilka röstresurser! Hon slutar inte skrika! Det här fotot är taget när hon har somnat av utmattning från att skrika non stop. Hon är så vansinnig söt och hon skriker så vansinnigt högt.

Innan flunslan drog igång hann vi dock med både det ena och det andra. Julbak, sparktur med barndomsbästisen nerför storbacken, stjärnhimlar och mys. Jordi fick en pyssellåda i julklapp som väckte utropet "jag blil så glad så ja nästan döl!". Han fick skridskor som han beundrade och längtar efter att få prova. Som alltid är det dock det lilla som räknas. Jag köpte en boll till honom, för fyrtio kronor, och naturligtvis var den det bästa han kunde få i julklapp, den ville han ha valje dag och valje natt, som han själv uttryckte det.

Nu har vi pallrat oss tillbaka till Västerbotten och han har åkt för att smitta ner sin pappa. Själv är jag nöjd med julen och nöjd med att vara hemma i boet igen. Jag fick ett staffli och akrylfärger av Rasmus så nu går jag i målardrömmar och det trivs jag utomordentligt med.